Arbetarrörelsen  i Raseborg firade 1-maj  på traditionsenligt vis

Den fackliga och politiska arbetarrörelsens  1-majuppvaktningar vid de rödas gravar   ordnades traditionellt i Karis, Pojo och Dragsvik (Ekenäs). Bilden är från uppvaktningen i Karis. Tuula Huuhtanen och Lars Björklund lägger ner Raseborgs Socialdemokraters blommor.

Vid den regionala uppvaktningen i Dragsvik talade Nina Wessberg. Talet infogat här i sin helhet:

Det här är Arbetarnas dag. På samma gång kan man säga att det är de organiserade Arbetarnas dag. Hela fackets dag. Den fackliga verksamheten har från början byggt på tre grundpelare: Rätten att organisera sig. Rätten att strejka. Rätten till en åtta timmars arbetsdag. I över hundra år har vi kämpat för dessa rättigheter och idag ifrågasätts de igen.  

Ay-liikkeen peruspilareita ovat oikeus kahdeksan tunnin työpäivään, oikeus lakkoilla ja oikeus järjestäytyä. Olemme ylpeitä korkeasta järjestäytymisasteesta. Nyt kuitenkin ”keltaiset liitot” (ns Loimaan kassat) ovat haalimassa ay-liikkeen aikaansaamat rusinat pullasta. He antavat kyllä tuykea niin kauan kun on töitä, mutta työttömyyden iskiessä ovat voimattomia. Heillä ei myöskään ole neuvotteluoikeutta. Jokaisen on itse huolehdittava oikeuksistaan. Oikeuksista joita järjestäytyneet ammattiliitot ovat neuvotelleet.

Toinen perusoikeus on pyhäksikin kutsuttu lakko-oikeus. Oikeus lakkoon on perinteisesti  ollut työntekijöiden painostuskeino työnantajaa vastaan. Tämän kevään aikana olemme kuitenkin saaneet huomata miten tätä oikeutta on laajasti vaadittu supistettavaksi. Maan kilpailukykyyn vedoten.

Den tredje grundrättigheten är åtta timmars arbetsdag. En åtta timmars arbetsdag är för många snuttarbetare idag endast en dröm. Vardagen består av några timmar arbete/dag, på oregelbundna arbetstider, utan minimilön, utan tillägg för t ex kvällsarbete och utan möjlighet att tjäna in en betald semester. Å andra sidan är en endast åtta timmar lång arbetsdag för många heltidsarbetande också en utopi. De jobbar gratis övertid, kanske på projektbasis. Det enda som intresserar arbetsgivaren är resultatet, inte mängden arbete. Arbetet går ut över fritid, familj och hälsan.

Det är dags att börja se på arbetslivet och dess villkor från andra perspektiv än det ekonomiska. Arbetslivet sliter ut människan idag. Den finländska arbetstagaren kämpar på, men mår dåligt. Den finländska arbetstagaren upplever att arbetet kräver allt mer. Den finländska arbetstagaren orkar inte jobba tillräckligt länge. Det är det största hotet mot vår konkurrenskraft. 

Suomalainen työelämä voi tänä päivänä huonosti. Työntekijät eivät jaksa yhä tiukemmassa työtahdissa pidentää työuriaan. Maailman tilasto-ykkösiä ollaan työpaikka-kiusaamisessa. Erityisen uhattuina ovat meidän nuoret. Maassa on 20 000 nuorta työkyvyttömyyseläkkeellä, suurin osa mielenterveydellisistä syistä. Joka vuosi tulee näitä nuoria 3 000 lisää. Toisille nuorille ei edes avaudu mahdollisuutta osallistua työelämään vaan joutuvat heti koulunkäynnin jälkeen työttömiksi. Nuorisotyöttömyys on räjähtänyt käsiin. Tämä kehitys on saatava poikki. Työpahoinvoinnille ei ole varaa. Tämä on työntekijöiden heitteillejättöä. Porvarihallitus on omalla toiminnallaan lisännyt yhteiskunnan epävarmuutta. Tarvitsisimme nyt laaja-kantaisen koko yhteiskuntaa käsittelevän työelämän kehittämishankkeen. Työhyvinvointi-projektin. Siihen velvoitettaisiin osallistumaan niin työmarkkinaosapuolet kuin myös valtio ja kunnat sekä muut yhteiskunnalliset yhdistykset ja organisaatiot. Ilman osaava ja työssään jaksavaa työvoimaa, innostavia työntekijöitä Suomi ei tule pärjäämään. Suomi nousee työhyvinvoinnilla, ei työpahoinvoinnilla!

De senaste dagarnas diskussion har handlat om invandring. Finland behöver en arbetskraftsinvandring för att klara av de kommande årens enorma förändringar. De stora årskullarna går i pension. Vi blir allt färre inom arbetslivet, som ska försörja allt fler. Utan arbetskraftsinvandring skulle t ex Raseborg idag vara en utflyttarkommun med en negativ befolkningstillväxt. I debatten har begreppen blandats ihop; flyktingkvoter, asylsökande och arbetskraftsinvandring. Vad handlar det då om? Jo, om att regeringen vill slopa behovsprövningen angående arbetskraftsinvandringen och föreslår samtidigt att gränsen för uppehållstillstånd för arbetstagare utanför EU ska höjas från 1 till 5 år. I dagens läge med över 300 000 arbetslösa och hundratals tusen permitterade har jag svårt att se hur en ökad arbetskraftsinvandring skulle hjälpa landet ut ur recessionen. Landets regering tycks vara villig att dumpa arbetsvillkoren för dessa människor, bara för att tillmötesgå företagens behov av billig arbetskraft. Och på samma gång skapa en A- och B-klassens arbetsmarknad. Det är direkt oansvarligt. Samtidigt har regeringen skurit ner anslagen för övervakningsmyndigheterna t ex arbetarskyddsdistrikten.  Vi kan inte lura människor som är villiga att flytta hit. Vi måste kunna erbjuda alla en arbetsplats, på lika villkor.

Oikeus ihmisarvoiseen työhön on perusoikeus. Kaikki Suomessa asuvat ovat lain mukaan etusijalla kun avoimia työpaikkoja täytetään. Nyt maan hallitus on valmis heikentämään kaikkien työntekijöiden asemaa pidentämällä työperäisen maahanmuuton oleskelulupia. Taustalla on se että hallitus haluaa ajaa suomalaisen työn hintaa alas luomalla maahan A- ja B-luokan työmarkkinat. Tilanteessa jossa maassa on 300 000 työtöntä ja satoja tuhansia lomautettuina. Sama hallitus on toimillaan rankasti heikentänyt mm työsuojeluviranomaisten toimintaedellytyksiä. Viranomaisten joiden tehtäviin kuuluu valvoa oikeudenmukaisuutta ja turvallisuutta työelämässä. Työntekijöiden on voitava luottaa siihen että suomalaisessa työelämässä noudatetaan suomalaisia työehtoja. Kaikille Suomessa työtä tekeville on voitava taata reilut työehdot ja työolot.

Det finländska välfärdssamhällets framgång baserade sig länge på breda trepartsförhandlingar. Vid dessa INPO-förhandlingar satt arbetstagare, arbetsgivare och regering vid samma bord. De garanterade samtidigt en samhällsfred. INPO-förhandlingarna är idag historia. I högkonjunkturens blomstringstid bromsade de Finlands konkurrenskraft och var alltför oflexibla. Sade man både från arbetsgivar- och regeringshåll. Idag ser vi resultatet. Strejker, utmarscher, lockouter, nedläggning av arbetet är dagliga fenomen. Samhällsfreden är bruten.

Tämän kevään sopimusneuvottelukierros on tuonut mukanaan epävarmuutta. Kolmikantaisten TUPO-neuvottelujen aikana pystyimme sentään säilyttämään yhteiskuntarauhan ja antamaan työelämään edes jonkinlaista turvaa. Nyt työnantajien Elinkeinon Keskusliitto EK väittää että TUPO-ratkaisut olivat Suomelle liian kalliita. Että suomalaisen työn hinnalla ei pärjätä globaalisessa taloudessa.

Samtidigt finns det mer pengar än någonsin i vårt samhälle. Men inkomstklyftorna bara växer. De rika blir allt rikare och de fattiga allt fattigare. Storföretagen betalar ut optioner med ena handen och säger upp folk med den andra. Den borgerliga regeringen säger sig stöda den nordiska välfärdsmodellen, men regeringens åtgärder och svar visar på något helt annat. Regeringen bidrar med sin egen verksamhet starkt till oron i samhället.

Den sittande regeringens är handlingsförlamad och reagerar alltför sent på det som sker i samhället. Regeringens arbete verkar bygga på tillsättande av arbetsgrupper. Arbetsgrupper som inte håller sina tidtabeller. Arbetsgrupper som i sina slutrapporter konstaterar att det behövs fler arbetsgrupper. Den borgerliga regeringens ministrar verkar inte heller ha respekt för dessa parlamentariska arbetsgruppers arbete. Ministrarna kör helt sina egna personliga agendor.

Det som landet nu behöver är en regering som klarar av att ta beslut. En regering som inte tvekar. En regering som på allvar tar fasta på den nordiska välfärdsmodellen. En regering som lotsar Finland ut ur recessionen. Detta kan endast ske med en ny regeringsbas. Därför är nästa riksdagsval avgörande. För arbetstagarna. För de svaga i samhället. För oss alla.

Istuva porvarihallitus on jo monesti osoittanut epäpätevyytensä. Ja luo omalla toiminnallaan epävarmuutta koko yhteiskuntaan. Seuraavat eduskuntavaalit ratkaisevat koko Suomen kohtalon laman jälkeisenä hyvinvointivaltiona. Suomi tarvitsee nyt uutta ja rohkeaa johtajuutta. Tähän ei nykyisellä hallituspohjalla pystytä. Minä tarjoan ratkaisuksi neljä ässää. Suvaitsevaisuus. Solidaarisuus. Sisu. Ja sosialidemokratiaa. Niillä on Suomea aikaisemminkin nostettu jaloilleen.

Tämän päivän viettoon kuuluu läheisesti veri. Verellään ja henkeään uhraten vaativat toverimme parempia työolosuhteita. He kuolivat vakaumuksensa puolesta. Kunnioittamalla heitä täällä tänään jatkamme kamppailua. Peruskysymysten äärellä. Oikeus kahdeksan tunnin työpäivään. Oikeus lakkoilla. Oikeus järjestäytyä.

Det här är en plats som berör. Det är en plats som påminner om tiden då man stod mot man. Broder mot broder. Vän mot vän. Det är en del av det självständiga Finlands historia, men samtidigt en viktig del av vår närhistoria. En historia vi aldrig får glömma. Genom att vi här idag högaktar minnet av våra kamrater som dog för sin övertygelses skull bär vi också arvet vidare. De slogs för sina rättigheter som arbetstagare. Om rätten till att få organisera sig. Om rätten till att strejka. Om rätten till en 8 timmars arbetsdag. Kamrater, kampen är inte över.